plåster

...har jag på armen. Yes, yes...stackars mig ;P
Varit på vårdcentralen i morse och gjort en hälsocheck. Håret rasar av skallen på mig, och jag måste ta reda på varför. Sen är det lite andra smågrejer som gör att man känner som att allt inte står rätt till.
På väg hem handlade jag med mig lite go frukost, som jag precis tryckt i mig (fil, fiberflingor o apelsinjuice).
Ska fräscha till mig lite och sen ska jag iväg med Cv...hej hå, friska tag! :P
Jag vill till Boråååås, hälsa på mina vänner, o min familj! Skit å inte ha nå pengar..:(

extrem trötthet.

Drabbad av extrem trötthet...fy sjutton vad trött jag är hela hela tiden! Helt vansinnigt. Blir ju på dåligt humör av det också...jobbigt!
Har iaf försökt vara lite duktig idag och fixat klart med Cv, plus massa andra papper, köpt fina gröna mappar och samlat dokumenten...sen har jag gått runt i gallerian nära oss. Såklart var det fullt överallt, och i de flesta butiker fanns inte chefen där... Ett ställe tog emot, två andra skulle jag gå till imorn igen.
Sjuk håller jag nog på å bli också. Nyser som tusan och är yr och trött. Blääää...
Synd om mig nu.

relationer

Satt och klurade på det här med relationer häromdagen...kan ibland förundras över att människor och djur kan ha diverse relationer till varandra...tänker så ibland när en av katterna kommer och stryker sig emot en, vill ha kärlek och uppmärksamhet...från OSS, från en människa. Eller så kan de va på jättedåligt humör, och vill inte alls att man tar i dem. Kan tänka så även en vanlig morgon när jag och Jocke står i köket och gör frukost, diskuterar olika saker, kramas och pussas. Att två människor som levt helt olika liv, har helt skilda erfarenheter, är två fria individer...att man då kan hitta till varandra..man kan vara så jäkla irriterad på varann ibland, för att i nästa stund ligga i varandras armar och låta allt annat i världen passera. Bara finnas där, och man kan aldrig tänka sig nåt annat än att just finnas där hos varandra. Tänker på min mamma...hon har uppfostrat oss, närt oss, och gjort allt hon kunnat för oss. Mamma var allt som fanns när man var liten. Man var så beroende o hade ovillkorlig kärlek till henne. Många glider ifrån sina föräldrar som vuxna- varför är det så? Var tog den första kärleken vägen? Jag kan tycka det känns som min mor och jag är mer som vänner nu, än mor och dotter. Min far har aldrig velat vara en del av mitt, och syskonens liv. Det är också nåt jag kan förundras över. HUR kan man inte vilja det? Sin egen skapelse, sitt eget kött och blod, den gåva som barn är?

Borås

Imorgon blir det Borås för oss. Ska hälsa på mamma, och kika lite på stan kanske :) Får se om Jimmy dyker upp där också. Sen så fick jag höra att min syster ska dit samma helg! Vilket sammanträffande! Måste se till att ses...ja, om hon är frisk nog då vill säga. Stackarn är inte kry.
Idag har vi tänkt foga golv...blir ett helvete, men skönt å få det klart!

uppskattning

för den jag är. det behöver jag.

saknad

Jag saknar mina vänner...saknar att umgås, att gå å ta en fika, att sitta och fnissa åt larviga saker. Att sitta i ett förtroligt samtal, öga mot öga med en god vän. Är inte ensam, men känner mig ändå som det...utan vänner. Saknar även vänner jag inte kunnat träffa på flera år pga uteslutningen.

crazy catlady

jösses...längesen jag skrev, fy mig!
vad har hänt... gått klart kurs i handel, så nu är det jobbsök som gäller.
Af idag, och sen ska Cv printas ut hos min svåger. Får gå runt i butiker o ragga jobb.
Känns skönt att KUNNA söka andra jobb än inom vården. Lite mättad på det nu.
Igår var Jocke så snäll o mysig så:)
Han lagade till en wicked rödspätta med hemmagjort romsås, m-m-m!
Sen tog vi en lång skön (förutom mitt skavsår) promenad.
Dusch när vi kom hem, å sen fick jag massage, åså såg vi film och smuttade Sheridan. Härligt värre!
Varför skrev jag "crazy catlady"? Jo, för att jag kan förstå såna lite.
Vi har ju 4 st, och det märks inte ens längre. Man skulle inte vilja vara utan nån utav dem. Alla är knäppa, mysiga och goa på sitt eget sätt. Visst blir man vansinnig på dem ibland, men oftast älskar man dem:)
Jag är nog i riskzonen att bli en bitter gammal catlady om jag inte får ha man o barn..haha. Karln är ju fixad redan, det är barnen som saknar. Verkar som det kommer dröja..